offerkoftan

efter allt ont du gjort mig, efter alla dagar som har plågat mig mentalt,
tror du att du har lyckats krossa mig .

men när allt kommer omkring, vill jag tacka dig.

för det vi har gått igenom har gjort mig så mycket starkare.
det har fått mig att  orka kämpa  ännu mer.



släng  offerkoftan.

den gör mig självupptagen och jag tror att allting har med mig att göra. jag blir oerhört sårad inför andras kommentarer, handlingar och humör..kännslan att vara ett offer, få saker tar så mycket kraft och energi från mig som just detta. det är ju nästan lite skrattretande.



" när jag blir stor ska jag bli superman " 
alltså
" när jag blir stor  vill jag kunna vara mig själv "


jag känner mig rolig och snygg.snyggast i rummet i af. vi sitter ett gäng i soffan snackar. folk skrattar åt mina skämt. plötsligt kommer lisa , hon är riktigt läcker, har precis rätt stil och utstålar glädje. hon dyker ner i diskutionen hon kommer med roliga kommentarer och intressanta åsikter.

plötsligt känner jag mig så jävla grå och tråkig. jag tappar bort  vad jag ska säga och blir tyst och sur.
faaaaan varför blir det alltid så här.

jag ser upp till folk som kan vara sig själva.
det är något jag också skulle vilja kunna vara. det finns en superhjälpte i varenda människa tror jag. visa upp den i stället för att dränka den i all ballhet.














i slutändan vill jag i stället tacka dig, för att du gjort mig så mycket starkare







det finns många saker jag skulle vilja gjort på ett annorlunda sätt, det inser jag nu med facit i hand.
men jag tänker inte älta det längre. " det är okej nathalie"

inte bara det att jag vet att jag duger som jag är, jag är till och med riktigt bra !

3 saker jag gjort bra i dag,

1. jag lyckades hålla mig från att klappa till marijke, trots att hon var okännslig som bara fan.( jag älskar henne och jag vet att hon gjorde helt rätt när situationen var som den var men det hade jag lite svårt att uppskatta det för tillfället)

2. jag förlåter mig själv , jag släpper ryggsäcken med ångest som tynger ner mig. jag slänger den någonstanns och plockar inte upp den, för jag har absolut ingen användning för den längre

3.  min trögtänkta slajmgärna lyckades äntligen bankas liv i.
det är slut på det här. tack för allt men nu räcker det. frästande men inte så nervkittlande.


ha självrespekt. ta ansvar för dina handlingar, och inse vilka konsekvenser dem kan få.
och sluta placera dig själv i en offerroll. sitta där och peta i näsan och slicka sig runt mun...


play me in stereo


RSS 2.0